Den första citrusfrukten !

Igår föll den första citrusfrukten och jag blev glatt överaskad på hur god den var. Jag hade nog tänkt mig en små bitter smak men den var mer söt än köpes citronen. Ja det är verkligen roligt och viktigt att försöka hitta de små glädjeämnena i tillvaron så som odling och fotografering kan ge   .

Det kom ett svar från datormografi röntgen i veckan och jag är inte särskilt överaskad, sedan förra våren har jag haft väldigt ont under/på och kring mina fötter och vader. Stundvis kändes det som att gå omkring med både glas och smågrus i sockorna. Ont i bäckenet ont i ländryggen. Min doktor och även jag tänkte att nu har jag hamnat i ett stort skov och att det handlade om min reumatism Spondylartrit som bor i min kropp.

Men när smärtan bara ökar och besvären blir större så känner jag i hela min kropp att min rygg är trasig. Jag lägger mig själv helt åt sidan för att finnas vid min dotters sida, hon står inför en tredje ryggoperation och när vi kommer hem från Spine Center och hennes operation har gått bra så ringer jag och bokar en tid till en läkare som genast förstår och ser hur det är ställt med mig. Detta halvår bakåt har varit en kamp och på något vis har jag höjt min smärttröskel högt, väldigt högt.

Jag får svaret förträngning i spinalkanalen, spinalstenos, väldigt trångt mellan andra och tredje kotan en tvärsnittsyta 0,55-0,6 kvadratcentimeter, trångt mellan fjärde och femte kotan en tvärnittsyta 0,7 kvadratcentimeter. Ett svar som talar om att det finns en orsak till mina besvär som inte botas med kortisonsprutor som jag fick förra våren när jag gick för att få hjälp.

Men jag är inte besviken på min doktor för det är naturligt att i första hand tänka på att det handlar om reumatismen men jag tycker att det är skönt att få svar och samtidigt så ger jag mig själv en eloge för god kämparanda och vilja till att se det fina runt mig och att jag trots allt ha ett aktivt liv trots allt. Så nu återstår det att se hur de ska hjälpa mig till ett något så när smärtfritt liv.

Jag har bestämt mig för att kämpa på de här sista veckorna inför semestern som jag ser framemot och nu förstår min sambo varför jag bara längtar till att få sitta ner i solen och bara vara. 

Det luriga när man går med långvarig svår smärta är att man blir glömsk och lätt okoncentrerad. Lättpåverkad och samtidigt så förstår man var man har sina vänner, nära och kära som visar omtanke och att de tycker om en.

Men trots det onda så har jag njutit av vår fina fjällvärld som vi har här uppe, jag har tagit tillvara på varje lediga stund till att sitta i solen, pimpla och tagit mig ut på kortare skidturer. Burit med min kamera och sått fröer som nu växer och förhoppningsvis blir fina starka blommor. Inte sagt så mycket om hur besvärligt det är. Min gruppchef sa:

- Carina det hade jag aldrig kunnat förstå, du har inte visat det.

Mitt sätt att ta hand om mig

Kan vara att lägga mig på soffan och lyssna på bra musik och det händer att jag lägger på en gammal LP skiva och lyssnar på go musik som ger mig harmoni och får mig att resa bakåt till då man var riktigt ung och bekymmersfri. Ett sätt att ladda upp batterierna och ta tag i dagen.

Vägen till insikt kan vara ack så lång och krokig.

Min citrusblomma !

Jag fick en citrusplanta på morsdag som jag nu ska vårda ömt och hoppas så att jag lyckas få den att övervintra, jag läser att den inte kräver någon speciell vintervila utan att den kan odlas i boningsrum något svalare och med extra ljus.

Plantan ska duschas ofta och vattnas med  mjukt kalkfattigt vatten sedan så skall man ofta ge näring, helst vid varje vattning under den ljusa årstiden. På vinterhalvåret blommar den med vita ljuvt doftande blommor. Man kan försiktigt stryka över blommorna med en mjuk borste för hjälp till polleneringen och då kan man få frukt. Först är de små och gröna som sakta växer och mognar till hösten som kan plockas eller faller av själv. Nu vet jag inte om dessa citroner smakar bra att äta som de är men de passar alltid att göra marmelad av.

Plantera om den varje år i kraftig lerblandad jord med mycket näring men ingen kalk, det finns särskild citrusjord men annars går det att använda rododendronjord som är en grov torv/barkblandning. Använd en hög stor lerkruka med dräneringshål och lägg i många krukskärvor i botten. Plantera den lika högt som den stått tidigare.

Tänk på att den kan angripas av spinn och ullöss om den står för torrt och varmt under vintern.

Och med sina små lätt doftande frukter sprider den harmoni och får dig att förflyttas i din sinnesvärld långt bort till Medelhavsregionen.

Den som äger en trädgård och en boksamling saknar inget.

När dörrar stängs !

När dörrar stängs kan ha två betydelser, antingen stängs en dörr fysiskt eller så stängs en inre dörr.

Jag har haft en känsla och fått antydningar, under en längre tid om att det finns en underton av ilska och i helgen har denna ilska fått ord, ord som sårade mig ordentligt. Det började i lördags till eftermiddagskaffet ute i en stuga långt från civilisationen och lokaltrafik. Med andra ord var jag i utsatt position och kunde inte ta min hatt och gå. .

Jag valde att gå ut på en promenad för att samla mig och torka några tårar ur ögonvrån. Sedan var den helgen förstörd kände jag.

Det fortsatte nästkommande morgon.

Då tog jag min hund, min mobil och gick på promenad längs en skogsväg, ringde min äldre syster som sa - Ja jösses, helt otroligt och vad är det för dålig smak att anklaga folk som inte ens lever längre och som då inte kan ge sin syn på saken.

Så nu har denna gamla kvinna stängt en dörr till mitt inre för nu kommer jag inte kunna släppa in henne längre.

Jag har slutat försöka skapa relationer till människor som inte vill och tydligt visar det. Vill inte längre och behöver inte det.

Kasta inte sten när du sitter i glashus !

Ringblomma sommaren 2012

Vi har verkligen haft en sen och kall vår och idag var det första dagen som mina blomplantor fick komma ut på balkongen. Jag la ut de kraftigaste på fönsterkarmen så det stod skyddad och varmt.

Ringblommor och solrosor är säkra blommor här uppe, likaså tagetes, pysslingkrage, pensér och ringkransar. Det växer olika på var du bor eller har din stuga här uppe. Kring byarna Kurravaara och Jukkasjärvi är det bördigare och varmare än i byarna upp efter övre Kalixälvdal som är mer kargare och björkarna småväxta. Jag som är uppvuxen i Kurravaara har fått tänka om och gilla läget att potatis och rabarber likaså morötter och sallad kan vara svårare att få kraftiga i vår stuga i Kalixfors. Jag har begränsat mig till sallad och ärtskidor ute i stugan. Och tar vara på de rabarberstjälkarna som kommer upp men väljer att åka ner till min bror i Kurravaara för att hämta hem stora rosenrabarber för saft och pajer.

Men jag sätter fröer och glädjer mig åt det som slår rot och växer upp

Sommaren 2014

Trots det karga klimatet så blir resultatet gott, pysslingkragen har jag odlat själv från frö och för att få det riktigt grannt tar jag hjälp från torghandlaren när mina egna plantor inte räcker till.

Även det här fotot är från förrra sommaren för vi har inte kommit så här långt ännu. Ringblommor, pysslingkrage och tagetes blandat med de perenner som har klarat vintern.  Mot planket brukar jag sätta ner mina solrosor och även salladen och ärtskidorna.

En rogivande syssla som är trevlig att se på.

Min blombukett som jag tog hem mot slutet av förra sommaren, ringkrans, ringblomma och malva. en färgprakt som jag odlat upp själv vilket gör den än mer vacker. 

Tillbaka till min balkong där jag självklart också har blommor och där mitt växthusskåp står. Jag har i skrivande stund lagt ut plantorna i skåpet och skulle det varnas för frost eller snö så tar jag in de små igen.

Balkongfoto juni månad 2014

I år har jag provat att odla körsbärstomater direkt från en skiva tomat men den får stå kvar inne än ett tag  innan den får flytta in i växthusskåpet över sommaren.

Jag återkommer om den ger några tomater mot slutet av sommaren. Spännande och intessant för jag har alltid odat tomater från frön. Hoppas så på skörd.

Du är inte alltid fri att välja omständigheterna i ditt liv. Men du kan alltid välja vad du gör av omständigheterna.

   Jag och mina bilder, Vad vill jag ha sagt med mina bilder ?

Egentligen ingenting mer än för mig själv. Jag fotar allt det vackra som finns i naturen, träd, blommor, mossa, svampar, vatten och is. Jag kan vara ute och promenera med hunden och plötsligt kommer jag på mig själv med att betrakta ett träd se hur vackert det är och hur fritt löven svajar i vinden, jag känner vinden nudda vid min kind och känner mig delaktig. Känner livet.

Högst uppe på talltoppen sitter en jorduggla som gjorde sitt bästa för att visa att vi störde, den dök ner mot hunden, Casper för att tydligöra sitt missnöje. Vi fortsatte vår väg och helt plötsligt så upptäcker vi att den flög in i en holk. Det fanns ägg/ungar att skydda. Jag känner en glädje över att få uppleva hur en liten modig jorduggla gjorde allt för att lura bort oss från sitt bo. Bra uggleförälder och tanken gick till alla de barnen som inte har en vuxen runt sig som skyddar och försvarar.

Jag går gärna nära det jag fotar och försöker se det som inte syns så väl.

Ett moget hjortron som vilar på ett kronblad och vid närmare titt så ser du de små stråna på bladen. Ett konstverk som fritt växer ute på myren.

Jag tittar ner i hinken och ser att en liten larv valde att följa med sitt bär, varsamt plockar jag ut den och lägger den på en liten växt intill. 

Vid ett annat tillfälle fångar jag två "skitflugor" på en tussilaga och tänker skämtsamt på fullaste allvar att det är just vad de två tycker om mig och min sambo som är ute och vandrar i deras hem.

Jag tycker att svampar är vackra att se på och goda att äta men har inte den kunskapen som behövs för att kunna plocka och tillaga mina svampar själv. En svampkurs är nog det som jag behöver hitta.

Rallarrosen eller mjölkört som den heter kan lysa upp den gråase vägen i det mörkaste samhället. En blomma som följde med rallarna hit upp och finns ända upp till kalfjället. Rosa vajar den i vinden och bjuder på sin skönhet.

Sedan på hösten förvandlas den till en röd/orange färgprakt ute i naturen.

Högt uppe i gruvberget i Kurravaara, en vattenfylld gammal koppargruva i all sin prakt. Lyssnar man noga så kan man höra träden skvallra om den hårda tidens tand när de forslade kopparmalmen med ren och akja ned för bergets sluttning, ner till smälthyttan i vuolosjokken.

Jag fotar inte norrsken men gärna träd, träd som bär upp snö fascinerar mig. Träden har stängt ner sitt klorofyll på vintern, de sover en stund, kan man nog säga men ändå bär de stora mängder snö. Praktfullt !

Helt utan löv mot den vita snön med vinterljuset runt sig. Så livfullt !

Håll inte tillbaka dig själv. du är allt du har.

Lingon växer nästan överallt här i Kiruna och är väldigt frosttåligt och har man som jag vuxit upp med hemmakokt lingonsylt så är det näst intill omöjligt att äta köpessylten. Den smakar bara gele och konserveringsmedel med knappt ett lingon i.

Lingon är gott som dryck, ta en näve färskt frysta lingon i en kanna med  kallt vatten och is och du har en god matdryck som är nyttig också. Förutom att sylta lingonen så passar lingon utmärkt som dessert och mellanmål. Eller om man vill ha klappgröt som morgongröt

Klappgröt

- 5dl vatten

- 1dl mannagryn

- 1 1/2 dl saft av lingon eller

- 2dl lingonsylt som får koka med vattnet från början.

Koka upp vattnet. Vispa ner grynet. Låt gröten få ett uppkok och koka sedan på svag värme 4-5 minuter. Tillsätt saften och låt gröten koa upp på nytt. Häll upp gröten i en vid skål och vispa den kraftigt, gärna med elvisp, tills den blir kall, lätt och posös. Servera med mjölk. Mumsigt mellanmål.

Jag har även en favorit bland glassarna och det är Lingonglassen som för övrigt passar utmärkt till jul.

Lingonglass

- 4 ägg

- 0,5 dl socker

- 4 dl grädde

- 1 st vanijstång eller 1-2 tsk vaniljsocker

- 3 dl rårörda lingon eller 2-3 dl lingonsylt

* Separera äggulorna från vitan

* Dela vaniljstången, ta ur fröna

* Vispaäggulorna, socker och vaniljen vitt och fluffigt.

* Vispa grädden fluffig, vänd ner i äggsmeten men lingonen.

* Vispa äggvitorna till ett hårt skum och vänd ner i smeten

* Fyll en form och frys i ca 4 timmar.

Gott !

Jag är inte mycket för snaps men denna gör jag en gång om året och det är till jul. En ljusröd len snaps med smak av lingon och vanilj.

Lingonsnaps

- Lägg 1 1/2 dl lingon, välrensade, i en ren flaska

- Snitta och lägg i 1/2 vaniljstång.

- Tillsätt 1 msk strösocker och häll på en 37 cl vodka.

Låt stå 1 vecka och vänd/skaka flaskan då och då.

Sila och häll över i en rengjord flaska eller karaff.

Glöm inte att julen är en högtid och en stor och förväntansfull helg för barnen !!

Ingenting är gott eller ont i sig självt - det kommer an på hur man uppfattar det.

De varma dagarna kommer stötvist, en dag här och en dag där.... vi hade en varm dag i veckan och då for vi ner till min hemby Kurravaar för att byta till sommardäck och igår kom det snö, stora flingor dalade ner men som tur så slaskade de bort på vägarna och det blev inte halt.

Medans sambo fixade med däcken så tog jag och Casper en promenad ut mot udden, det är hit jag kommer när jag kommer hem, ja inte just ut på udden men ut till byn Kurravaara. Jag har många minnen från uppväxten i byn som är belägen vid Torneälven i ett kuperat landskap och belägen runt en vik. Mina barn har också vuxit upp här och de har sina minnen från samma by som jag och mina förfäder.

Jag har läst en gång ett orspråk som löd: En blomma blir som vackrast om den får växa där den har sin rot.

Visst är det så att där sommaren fanns när man var barn där bor barndomens minnen ?

Ibland bestämmer jag mig för att flytta tillbaka dit och ibland tänker jag att det är där mina minnen bor och är glad över det. För det är inte bara rogivande att bo i en by, det fanns stunder när vintern var som mörkast och kallast som jag innerligt längtade upp till stan där minusgraderna var mindre och till neonskyltarna och alla gatlampor som lös upp.

Men man vet aldrig vad jag bestämmer mig för den dagen LKAB löser in lägenheten för att de behöver marken inför stadsflytten   

Vi stannade till på nervägen för jag ville fota hur vårvattnet hade brutit sönder vägen, kälen ligger kvar och då får vattnet hitta sin egen väg ovanpå. Förödande för vägen men ack så vackert att skåda.

Hela parkeringsfickan upp till Kurravaaraberget är bortspolat och vägtrummans vattenrör ser väldigt liten ut i det stora hela.

Ett vitsigt infall verkar bättre än ett hetsigt utfall.

Vi kom hem sent på onsdag kväll och flygresan gick bra, efter mellanlandningen i Umeå blev en hel rad ledig och min dotter fick gå och lägga sig. Flygvärdinnan gullig och rar kom med både filt och två kuddar till henne. Vi landade i ett +2-3 gradigt Kiruna, lite snö på backen, Men Hemma !

I skrivande stund regnar det och jag tycker att det gott kan spöregna så allt det gråa och svarta rinner bort. Lite vårstädning av moder natur. Maj månad är absolut den tråkigaste och gråaste månad i Kiruna. En månad då isen varken bär eller har brustit helt.

Då passar det utmärkt att gotta in sig i en bok på ledig tid och just nu håller jag på att läsa Analfabeten som kunde räkna av Jonas Jonasson, ju längre in i boken jag kommer desto roligare blir den så nu väntar jag på att den kommer ut som film. Det är samma författare som till Hundraåringen som klev ut genom fönstret, jag läste aldrig boken men såg filmen som bjöd på många skratt, lite av min humor   

Att virka och sticka är också rogivande och avkopplande men inte allt för långa studer klarar mina händer och min nacke av. Men vem har sagt att det måste bli klart på en handvändning.

Jag håller på att virka mormorrutor som med tiden skall bli en babyfilt, inte för att det är ett barnbarn på väg utan mest för att det bara är roligt att virka små filtar. När mitt första barnbarn var på väg så virkde jag en filt i vita,gula,gröna och turkosa färger. Riktigt fin om jag själv får säga.

Min gamla stol som jag målade om för tiotal år sedan fick en ny dyna. Jag köpte en stolsdyna och tog bort ovansidan men behöll undersidan som var gjord av gummi. virkade en dyna av restgarnerna som blev kvar efter en sjal jag tidigare virkade och simsalabim så fick stolen ett lyft. 

Lite mer pyssel som jag roar mig mer för att få utlopp för mina kreativa fingrar och sedan så är det lite av terapi när ögat ser vad handenn gör.

Jag hittade gamla renhorn i förrådet uppe i stugan i Vuolos, kvar efter min pappas tid. Jag tog hem hornen och tillverkade två på ljusstakar och idag pryder de spishyllan ute i stugan i Kalixfors. Snyggt och när jag vet att de finns ute i butikerna för allt mellan 300 kr och uppåt så tycker jag ändå mer om mina egenhändigt gjorda ljusstakar. 

I somras blev jag lite less på att vi aldrig kom för oss att köpa en fotpall ut till stugan så jag tog en av pallarna och kapade benen, målade med restfärg som jag hade hemma efter jag målat om en höstol till barnbarnet. köpte en fäll och idag har vi en fotpall i stugan. En fotpall med egen stil.

Det ögat ser handen skapa är läkande för själen !