Att vara sann och ärlig

Att vara sann och ärlig tålas att fundera över. Jag är av den uppfattningen att man alltid skall vara sann och ärlig mot sig själv men ibland är en vitlögn ett måste för du får aldrig medvetet såra någon eller trampa någon på tårna, som det heter.

I veckans mindfulness och meditations kurs så lyfte Li en intressant tanke: - Om du blir sårad, arg, besviken, ledsen etc. och går till en vän med dina känslor, då vill du inte mötas av nonchalans eller att vännen börjar prata om sig själv eller något annat. Du vill mötas av vänskap och förståelse.

Lika viktigt är det att du möter dina egna känslor med största respekt för vi har alldeles för lätt att trycka undan de känslor som gör ont i oss eller gör oss upprörda. Möt dem, känn dem och ge dem bekräftelse, andas och släpp dem samtidigt som du tillåter dig att känna just det du känner. 

Kärleks ~mala

Jag stod och kikade i hyllan där hon har bland annat teer till salu och mina ögon drogs till ett armband som låg där ovan på några broschyrer. Jag kunde inte släppa det, jag kände så starkt att jag ville ha med det hem och köpte det.

Stenarna är gjorda av naturliga benpärlor, brickorna och ring i nickelfritt, rostfritt stål, metallpärlorna i nickelfri zinklegering. Gjord av Carolina Gårdheim

Malas kallas också för meditations beads ~ meditationspärlor.

Tanken är att man ska be en bön för varje pärla, 27 stycken, det finns 2 stycken vilopärlor och en lite större moderspärla, där man ska ta en liten paus.

Tanken är att du för varje pärla ska sända kärlek till dig själv eller till någon annan. En fin ritual för att påminna sig själv om hur mycket vi  människor kan göra för att sprida kärlek på jorden.

Om du tänker kärlek så känner vi andra det. Var så säker på det. Det är allt som krävs, låt ditt sinne vara kärlek, så är vi redan på väg mot en bättre värld.

I ljus och kärlek - Carolina Gårdheim

Jag har vid ett tidigare tillfälle bloggat kring Carolina Gårdheim och då handlade det om hennes lilla bok Älskade vän. http://ennasbarn.bloggplatsen.se/2016/04/21/11301927-tid-till-eftertanke/

Det var en tillfällighet att det var hennes armband som hamnade i min hand, det var först när jag kom hem och läste i den lilla broschyren som jag såg hennes namn. En trevlig och positiv upptäckt.

att kunna känna tacksamhet

är en av livets största gåta:  ur Älskade vän.

Centergrottor

Jag hittade ett recept på glutenfria småkakor.

125 g rumsvarmt smör vispas fluffigt med 3/4 dl socker.

2 1/2 dl potatismjöl

1/2 tsk bakpulver

1 tsk vaniljsocker

3/4 dl marsanpulver

Blanda de torra ingredienserna och häll de sedan i smörblandningen.

Knåda ihop till en deg som sedan ska stå kallt 15 minuter.

Rulla degen till längder och dela sedan i bitar som du rullar till små bollar.

Lägg bollarna i en kakform, gör en fördjupning och lägg på en bit centerchoklad.

Grädda i mitten ca 12 minuter i 175 grader 

    Mer som en gobit än en kaka~Gott

Lycka till

Tacksamhet !

Jag deltar i Evas fina Tacksamhets lista.

Titta in och ta del av allt det lilla och det stora som skänker oss Tacksamhet.

Jag blev så glad över att jag fick möjligheten att byta skåpknoppar på köksluckorna, till den lilla slanten av 150 kr. Det gör stor skillnad i det lilla köket, bort med de stora vita träbumliga knopparna mot de små smidiga kromfärgade knopparna.

Jag gillar den inredningsstilen som finns ute nu, 70-tals färgerna, det mjuka bland krukor och korgar. Jag har inte plockat undan mina ytterkrukor i korg som har fått hänga med sedan jag flyttade hemifrån och nu är de inne igen. Igår hittade jag två ytterkrukor av jute på Clas Olsson som fick följa med mig hem, en varm skön känsla ihop med de jadegröna gardinerna.

Jag kan känna tacksamhet över ytliga saker och ting för mitt hem är där jag landar och hämtar energi och därför är det viktigt att skapa en go känsla där vi sover och känner oss trygga.

Känner mig tacksam över att vi har ett trevligt hem som piffades upp med knoppar och krukor.

Över min sambo.

Den fina lördagen med varm choklad ute vid elden.

Kände mig väldigt älskad.

Besökte det nyöppnade cafét med min dotter

Trevligt besök av en vän.

God fruktsallad

Skön promenad med fin utsikt.

Mindfulness och Meditation, en kväll i veckan.

"Sluta kämpa, Slappna av

ger livet vingar och 

själen ro"

Kurravaara

Idag är det verkligen vackert väder ute, himlen är klarblå och luften lika stilla och klar. En fantastisk skön dag att vara ute och jag valde ganska självklart att åka ner till Kurravaara för att se när isen har börjat lägga sig inne i viken. Det är Torneälven som flyter genom byn och är ett enda stort sel, vilket  inbjuder till många sköna stunder med bad och fisketurer sommartid.

Det är hit jag kommer när jag kommer hem 

och när jag behöver fylla på med energi och harmoni.

Vi har en fin hembygsgård i byn som har sina anor från 1890 med influenser från Norge. Sniderierna runt fönsterna var främmande då Laestadianismen hade ett starkt fäste i byn.

Det var ungkarlen Henrik Andersson som var Anders Johanssons " Hannun-Jussa" yngste son som gav sig iväg till Norge när han som yngst inte fick någon egen mark i byn att slå sig ner på. Han återvände efter 15 år som fiskare i Lofoten och hade seglat på Världshaven. Det berättas om att han skulle ha sagt något i den här stilen när han återvände

- Ni era skitar- ni vet ingenting som bara har sett världen genom ett hål i tunnan. Annat är det med mig som har fiskat på Dovers bankar.

Där ser man hur allt har en mening, Henrik fick ingen mark och gav sig iväg och hembyn fick denna vackra hembygdsgård även om det dröjde ända fram till juni 1983 då den stod färdig på den platsen den står idag.

Bagarstugan och snickeriet

Bagarstugan och snickeriet står just intill på gårdsplanen. Det är fortfarande aktiviteter i bagarstugan men om det är några aktiviteter i snickeriet det vet jag inte men när mina barn var små på 90- talet när jag var med i styrelsen och aktiv i byn, då hade vi en gång i veckan träffar då vi kvinnor handarbetade inne på gården och männen snickrade ute i snickeriet. Väldigt könsindelat men det var så det var.

Det som skapades såldes sedan på skyltsöndagen då vi höll öppet med kaffeförsäljning, jättemysig. Idag håller gården öppet inför skyltsöndagen men det är inte så mycket hantverk som säljs, tyvärr.

Det är med glädje jag tänker tillbaka på den tiden då "den gamla" generationen kvinnor och män levde och verkade i byn. Ingen kritik alls till de som verkar idag i byn, absolut inte men jag saknar de där pappersstrutarna med Gränna godis i..... 

En blomma blir som vackrast där hon har sin rot.

Glasunderlägg

Jag är en glad fotoamatör som tycker livet blir lite roligare av att fota och skapa tavlor av mina egna foton. Jag fick den goda idén att göra glasunderlägg av fotona från Kreta. 

Ett trevligt sätt att minnas en bra och skön resa.

En plats jag gärna återvänder till.

Jag har även gjort glasunderlägg av mina foton av Kiruna, min älskade fjällstad som ligger under nedmontering. 

Men utan gruvan ~ ingen stad.

Mormorrutor

En annan trevlig sysselsättning som roar mig är att virka mormorrutor men eftersom jag har fått ökade problem i tumlederma så tar det tid att få ihop en liten filt. Den här tog ett bra tag..... och jag ser att jag har börjat virka olika hårt. Det beror på dagsformen men fin blev den och färgerna är jag riktigt nöjd med, varma och mjuka.

Den som kan uppskatta det hon har är lyckligare än den som alltid letar efter lyckan. 

Vad vill jag ha sagt med denna rubrik !

Ja att leva med en autoimmun sjukdom kan vara svårt för omgivningen att förstå, svår att se och då blir det svårt att förstå. Jag har inte varit symtomfri nu på väldigt lång tid, jag har ätit en sex veckors lång kortison kur och min reumatolog som jag träffade i förra veckan sa: - Du får börja ta en till kur om det blir allt för besvärligt, i väntan på blodprovssvar och remiss till magnetröntgen. 

Alla som är tvungen att ta kortison en längre tid förstår varför man drar sig in i det längsta och samtidigt så är jag glad över att denna lilla tablett finns men biverkningarna är inte en lek. Hursomhelst så har jag inte svarat på de tidigare behandlingarna så nu återstår biologiskt läkemedel, Benepali-sprutan.

Nu till lingondrickan.

Det finns de som tvivlar på att jag lever med en sjukdom eftersom jag verkar ha ett aktivt liv och att jag till och med verkar lycklig. Ja jag är lycklig och lever ett bra liv. Visst har jag smärtor och en stelhet utan dess like på morgonen, det som hjälper är att röra på sig och jag tränar på ett gym minst två gånger i veckan. Men jag är lycklig och vill få ut så mycket av mitt liv. Jag gör det mesta som tidigar fast på ett annat sätt, jag får ta pauser och lite åt gången de dagar som är mindre bra.

Jag tycker om att odla och plantera ute i stugan och jag tycker om att vandra ute i skog och mark. Jag tycker att det är roligt att sylta och safta på hösten, det hör hösten till och för mig är det livskvalitet. På vintern tycker jag att det är riktigt roligt att ta på mig pjäxorna och fara ut på en skidtur, förra året hoppade jag på ett ben efter en stor fotoperation och sex månader tidigare så opererade jag ryggen. Nu njuter jag av varje promenad och tur jag kan göra. 

Igår plockade jag upp saftmajan ur källaren och gjorde lingondricka av 2,5 kr lingon. Så god och så roligt att göra.

Idag vakar vi till att det ligger lite pudersnö på marken och då är det riktigt skönt att ta på sig en varmare jack, vantar på händerna och ta en promenad med Casper. Jag var bara tvungen att fota, första snön i Kiruna och många liknande bilder finns ute på instagram..... alla verkar gilla den första snön.

Förra veckan började jag en kurs i Mindfulness-Meditation och ser framemot nästa gång för tiden gick i rasande fort fart, så bra och roligt var det. Att lära sig fokusera på nuet och bara vara är något vi alla bör ta till oss. Forskningen visar ju på att demens sjukdomarna ökar och att den inre stressen har en orsak till att vi kan drabbas av demens. 

Jag hoppas att ni förstår tråden i detta blogginlägg......

Döm inte, var inte sarkastisk men framför allt ta hand om er och släng inte onda ögon på någon annan, alla har vi något vi kämpar med.