Ringblomma sommaren 2012

Vi har verkligen haft en sen och kall vår och idag var det första dagen som mina blomplantor fick komma ut på balkongen. Jag la ut de kraftigaste på fönsterkarmen så det stod skyddad och varmt.

Ringblommor och solrosor är säkra blommor här uppe, likaså tagetes, pysslingkrage, pensér och ringkransar. Det växer olika på var du bor eller har din stuga här uppe. Kring byarna Kurravaara och Jukkasjärvi är det bördigare och varmare än i byarna upp efter övre Kalixälvdal som är mer kargare och björkarna småväxta. Jag som är uppvuxen i Kurravaara har fått tänka om och gilla läget att potatis och rabarber likaså morötter och sallad kan vara svårare att få kraftiga i vår stuga i Kalixfors. Jag har begränsat mig till sallad och ärtskidor ute i stugan. Och tar vara på de rabarberstjälkarna som kommer upp men väljer att åka ner till min bror i Kurravaara för att hämta hem stora rosenrabarber för saft och pajer.

Men jag sätter fröer och glädjer mig åt det som slår rot och växer upp

Sommaren 2014

Trots det karga klimatet så blir resultatet gott, pysslingkragen har jag odlat själv från frö och för att få det riktigt grannt tar jag hjälp från torghandlaren när mina egna plantor inte räcker till.

Även det här fotot är från förrra sommaren för vi har inte kommit så här långt ännu. Ringblommor, pysslingkrage och tagetes blandat med de perenner som har klarat vintern.  Mot planket brukar jag sätta ner mina solrosor och även salladen och ärtskidorna.

En rogivande syssla som är trevlig att se på.

Min blombukett som jag tog hem mot slutet av förra sommaren, ringkrans, ringblomma och malva. en färgprakt som jag odlat upp själv vilket gör den än mer vacker. 

Tillbaka till min balkong där jag självklart också har blommor och där mitt växthusskåp står. Jag har i skrivande stund lagt ut plantorna i skåpet och skulle det varnas för frost eller snö så tar jag in de små igen.

Balkongfoto juni månad 2014

I år har jag provat att odla körsbärstomater direkt från en skiva tomat men den får stå kvar inne än ett tag  innan den får flytta in i växthusskåpet över sommaren.

Jag återkommer om den ger några tomater mot slutet av sommaren. Spännande och intessant för jag har alltid odat tomater från frön. Hoppas så på skörd.

Du är inte alltid fri att välja omständigheterna i ditt liv. Men du kan alltid välja vad du gör av omständigheterna.

   Jag och mina bilder, Vad vill jag ha sagt med mina bilder ?

Egentligen ingenting mer än för mig själv. Jag fotar allt det vackra som finns i naturen, träd, blommor, mossa, svampar, vatten och is. Jag kan vara ute och promenera med hunden och plötsligt kommer jag på mig själv med att betrakta ett träd se hur vackert det är och hur fritt löven svajar i vinden, jag känner vinden nudda vid min kind och känner mig delaktig. Känner livet.

Högst uppe på talltoppen sitter en jorduggla som gjorde sitt bästa för att visa att vi störde, den dök ner mot hunden, Casper för att tydligöra sitt missnöje. Vi fortsatte vår väg och helt plötsligt så upptäcker vi att den flög in i en holk. Det fanns ägg/ungar att skydda. Jag känner en glädje över att få uppleva hur en liten modig jorduggla gjorde allt för att lura bort oss från sitt bo. Bra uggleförälder och tanken gick till alla de barnen som inte har en vuxen runt sig som skyddar och försvarar.

Jag går gärna nära det jag fotar och försöker se det som inte syns så väl.

Ett moget hjortron som vilar på ett kronblad och vid närmare titt så ser du de små stråna på bladen. Ett konstverk som fritt växer ute på myren.

Jag tittar ner i hinken och ser att en liten larv valde att följa med sitt bär, varsamt plockar jag ut den och lägger den på en liten växt intill. 

Vid ett annat tillfälle fångar jag två "skitflugor" på en tussilaga och tänker skämtsamt på fullaste allvar att det är just vad de två tycker om mig och min sambo som är ute och vandrar i deras hem.

Jag tycker att svampar är vackra att se på och goda att äta men har inte den kunskapen som behövs för att kunna plocka och tillaga mina svampar själv. En svampkurs är nog det som jag behöver hitta.

Rallarrosen eller mjölkört som den heter kan lysa upp den gråase vägen i det mörkaste samhället. En blomma som följde med rallarna hit upp och finns ända upp till kalfjället. Rosa vajar den i vinden och bjuder på sin skönhet.

Sedan på hösten förvandlas den till en röd/orange färgprakt ute i naturen.

Högt uppe i gruvberget i Kurravaara, en vattenfylld gammal koppargruva i all sin prakt. Lyssnar man noga så kan man höra träden skvallra om den hårda tidens tand när de forslade kopparmalmen med ren och akja ned för bergets sluttning, ner till smälthyttan i vuolosjokken.

Jag fotar inte norrsken men gärna träd, träd som bär upp snö fascinerar mig. Träden har stängt ner sitt klorofyll på vintern, de sover en stund, kan man nog säga men ändå bär de stora mängder snö. Praktfullt !

Helt utan löv mot den vita snön med vinterljuset runt sig. Så livfullt !

Håll inte tillbaka dig själv. du är allt du har.

Lingon växer nästan överallt här i Kiruna och är väldigt frosttåligt och har man som jag vuxit upp med hemmakokt lingonsylt så är det näst intill omöjligt att äta köpessylten. Den smakar bara gele och konserveringsmedel med knappt ett lingon i.

Lingon är gott som dryck, ta en näve färskt frysta lingon i en kanna med  kallt vatten och is och du har en god matdryck som är nyttig också. Förutom att sylta lingonen så passar lingon utmärkt som dessert och mellanmål. Eller om man vill ha klappgröt som morgongröt

Klappgröt

- 5dl vatten

- 1dl mannagryn

- 1 1/2 dl saft av lingon eller

- 2dl lingonsylt som får koka med vattnet från början.

Koka upp vattnet. Vispa ner grynet. Låt gröten få ett uppkok och koka sedan på svag värme 4-5 minuter. Tillsätt saften och låt gröten koa upp på nytt. Häll upp gröten i en vid skål och vispa den kraftigt, gärna med elvisp, tills den blir kall, lätt och posös. Servera med mjölk. Mumsigt mellanmål.

Jag har även en favorit bland glassarna och det är Lingonglassen som för övrigt passar utmärkt till jul.

Lingonglass

- 4 ägg

- 0,5 dl socker

- 4 dl grädde

- 1 st vanijstång eller 1-2 tsk vaniljsocker

- 3 dl rårörda lingon eller 2-3 dl lingonsylt

* Separera äggulorna från vitan

* Dela vaniljstången, ta ur fröna

* Vispaäggulorna, socker och vaniljen vitt och fluffigt.

* Vispa grädden fluffig, vänd ner i äggsmeten men lingonen.

* Vispa äggvitorna till ett hårt skum och vänd ner i smeten

* Fyll en form och frys i ca 4 timmar.

Gott !

Jag är inte mycket för snaps men denna gör jag en gång om året och det är till jul. En ljusröd len snaps med smak av lingon och vanilj.

Lingonsnaps

- Lägg 1 1/2 dl lingon, välrensade, i en ren flaska

- Snitta och lägg i 1/2 vaniljstång.

- Tillsätt 1 msk strösocker och häll på en 37 cl vodka.

Låt stå 1 vecka och vänd/skaka flaskan då och då.

Sila och häll över i en rengjord flaska eller karaff.

Glöm inte att julen är en högtid och en stor och förväntansfull helg för barnen !!

Ingenting är gott eller ont i sig självt - det kommer an på hur man uppfattar det.

De varma dagarna kommer stötvist, en dag här och en dag där.... vi hade en varm dag i veckan och då for vi ner till min hemby Kurravaar för att byta till sommardäck och igår kom det snö, stora flingor dalade ner men som tur så slaskade de bort på vägarna och det blev inte halt.

Medans sambo fixade med däcken så tog jag och Casper en promenad ut mot udden, det är hit jag kommer när jag kommer hem, ja inte just ut på udden men ut till byn Kurravaara. Jag har många minnen från uppväxten i byn som är belägen vid Torneälven i ett kuperat landskap och belägen runt en vik. Mina barn har också vuxit upp här och de har sina minnen från samma by som jag och mina förfäder.

Jag har läst en gång ett orspråk som löd: En blomma blir som vackrast om den får växa där den har sin rot.

Visst är det så att där sommaren fanns när man var barn där bor barndomens minnen ?

Ibland bestämmer jag mig för att flytta tillbaka dit och ibland tänker jag att det är där mina minnen bor och är glad över det. För det är inte bara rogivande att bo i en by, det fanns stunder när vintern var som mörkast och kallast som jag innerligt längtade upp till stan där minusgraderna var mindre och till neonskyltarna och alla gatlampor som lös upp.

Men man vet aldrig vad jag bestämmer mig för den dagen LKAB löser in lägenheten för att de behöver marken inför stadsflytten   

Vi stannade till på nervägen för jag ville fota hur vårvattnet hade brutit sönder vägen, kälen ligger kvar och då får vattnet hitta sin egen väg ovanpå. Förödande för vägen men ack så vackert att skåda.

Hela parkeringsfickan upp till Kurravaaraberget är bortspolat och vägtrummans vattenrör ser väldigt liten ut i det stora hela.

Ett vitsigt infall verkar bättre än ett hetsigt utfall.

Vi kom hem sent på onsdag kväll och flygresan gick bra, efter mellanlandningen i Umeå blev en hel rad ledig och min dotter fick gå och lägga sig. Flygvärdinnan gullig och rar kom med både filt och två kuddar till henne. Vi landade i ett +2-3 gradigt Kiruna, lite snö på backen, Men Hemma !

I skrivande stund regnar det och jag tycker att det gott kan spöregna så allt det gråa och svarta rinner bort. Lite vårstädning av moder natur. Maj månad är absolut den tråkigaste och gråaste månad i Kiruna. En månad då isen varken bär eller har brustit helt.

Då passar det utmärkt att gotta in sig i en bok på ledig tid och just nu håller jag på att läsa Analfabeten som kunde räkna av Jonas Jonasson, ju längre in i boken jag kommer desto roligare blir den så nu väntar jag på att den kommer ut som film. Det är samma författare som till Hundraåringen som klev ut genom fönstret, jag läste aldrig boken men såg filmen som bjöd på många skratt, lite av min humor   

Att virka och sticka är också rogivande och avkopplande men inte allt för långa studer klarar mina händer och min nacke av. Men vem har sagt att det måste bli klart på en handvändning.

Jag håller på att virka mormorrutor som med tiden skall bli en babyfilt, inte för att det är ett barnbarn på väg utan mest för att det bara är roligt att virka små filtar. När mitt första barnbarn var på väg så virkde jag en filt i vita,gula,gröna och turkosa färger. Riktigt fin om jag själv får säga.

Min gamla stol som jag målade om för tiotal år sedan fick en ny dyna. Jag köpte en stolsdyna och tog bort ovansidan men behöll undersidan som var gjord av gummi. virkade en dyna av restgarnerna som blev kvar efter en sjal jag tidigare virkade och simsalabim så fick stolen ett lyft. 

Lite mer pyssel som jag roar mig mer för att få utlopp för mina kreativa fingrar och sedan så är det lite av terapi när ögat ser vad handenn gör.

Jag hittade gamla renhorn i förrådet uppe i stugan i Vuolos, kvar efter min pappas tid. Jag tog hem hornen och tillverkade två på ljusstakar och idag pryder de spishyllan ute i stugan i Kalixfors. Snyggt och när jag vet att de finns ute i butikerna för allt mellan 300 kr och uppåt så tycker jag ändå mer om mina egenhändigt gjorda ljusstakar. 

I somras blev jag lite less på att vi aldrig kom för oss att köpa en fotpall ut till stugan så jag tog en av pallarna och kapade benen, målade med restfärg som jag hade hemma efter jag målat om en höstol till barnbarnet. köpte en fäll och idag har vi en fotpall i stugan. En fotpall med egen stil.

Det ögat ser handen skapa är läkande för själen !

Vaknar upp i ett smågrått Upplands Väsby....

Och som vanligt smakar hotellfrukosten inte bra alls när jag är på en sådan här resa. I skrivande stund ligger min dotter på operationsbordet i händerna på en ryggspecialist, Svante Borg på Spine Center och nu håller jag alla fingrar och tår att detta måste vara sista gången flickan, som hunnit bli en ung fröken, ligger inför en ryggoperation. Första gången var hon bara en tonårstjej på 16 år, hade börjat gymnasiet och livet lekte...... andra gången var hon fyllda 19 år och planer på en framtid hade börjat ta sig form.... nu snart fyllda 25 och planer på framtida utbildning och barn ligger runt hörnet.... Nu måste det väl vara hennes tur !!!!

Hur mycket har hon inte kämpat mot sin smärta och alla sorger som den tar med sig och ändå så framtids orienterad och omtänksam. Jag ringer just till uppvaket men dit har hon inte ännu kommit och de hade inte fått något samtal att hon är på väg..... Den 22 april så startade jag upp denna blogg som är den tredje i ordningen, att skriva är läkande och vad gör en mamma av sig med all sin oro om inte i det skrivna ordet. Men den här gången har jag bestämt mig för att inte släcka ner min blogg när vi åter är på rätt väg.

Varför rubriken sex dagar ?  Ja för att jag vill berätta vad man hinner göra innan en resa från Kiruna till Stockholm inför operation. Förutom att jag har jobbat därimellan så börjar jag med valborgsmässoaftonen. Vi startar grillen första gången denna säsong och middagen består av fläskarre, sås, vitlökssmör, strips och grönssallad. Efter det åker vi ner till min barndomsby Kurravaara, jag säger som så: Det är hit man kommer när man kommer hem.

Majbrasan fångar jag i fönsterblänket på vår fina hembygdagård. Det är alltid så trevigt att komma hit, så många trevliga samtal med bybor och besökande från stan.

På fredag efter jobbet blir jag bjuden av min dotter på Spa hemma i Kiruna, hon vill visa sin uppskattning och ge oss båda en upplevelse i harmoni och gemenskap. Finaste Lisa Catrin med ett hjärta av guld och en styrka av stål i sin skruttiga rygg. 

Fyra timmar rinner iväg och vi känner oss nöjda och glada. Förberedelse inför resan börjar nu.

Lite jobb på lördag sedan handlar vi, jag och min sambo en matta, lycktor och dynor till husvagnsförgården inför sommaren. Det kommer en semester och jag slås av tanken hur allt hela tiden går framåt samtidigt som nuet påverkar oss så enormt mycket. Vi åker ner till Kurravaara och lägger in allt i husvagnen åker sedan till min dotter och hennes sambo, dricker lite kaffe småpratar....

På söndag åker vi ner till Kurravaara för att frakta skoterna till vår stuga i Kalixfors där den har sitt sommarviste, skoterna alltså....

Jag ser att älven har gått upp och jag tänker att den alltid bara går upp utan att man någonsin hinner se hur isblocken bryts upp. För att se det så måste man nog vara där varje dag denna årstid, vilket inte går och vilket jag inte vill...Jag känner hur oron börjar ta plats inom mig men försöker ge mig själv lugna tankar...känn harmoni och tillit Carina: Säger jag åt mig själv..hon är i trygga händer... de är specialister....

När vi kommer hem så hittar jag en rökt harr i kylen, en delikatess. Min äldsta son har lämnat den, han hade varit ut och pimplat och sedan rökt fångsten. Han ska hjälpa till med att ta hand om Casper nu de här dagarna och kom för att hämta en nyckel. Yngsta sonen Anton och sambon är kvar hemma, men borta under dagarna och det är då Jonas träder in. Casper kommer att ha det riktigt bra.

Tack Jonas !

På måndag morgon ringer klockan tidigt, vi ska flyga ner till Stockholm, jag och min dotter. dags för diskbråck operation nummer tre.....

Vi landar tidigt och tar oss till Scandic hotell där jag ska bo, checkar in och Catrin gör sin förberedelse dusch nr ett, inför operation. Min äldsta dotter Annica bor i Uppsala så hon och barnbarnet Ilon kommer ut hit. Så skönt att fylla på med energier, en snart tvåårig flicka sprider så mycket kärlek och ljus.

Jag och mina tre flickor, vi lunchar och shoppar lite för att vi kan och för att vi behöver denna stund.

På kvällen avrundar jag och Catrin dagen med den godast thaimaten vi båda någonsin har ätit. Dottern läggs in och är nr 1 på operation i morgon bitti, vilket är idag.

Lyckans fjäril sätter sig på axeln på den som har tid att vänta !