Allahelgonahelg

En helg då vi tänder upp kyrkogården till ett stort ljushav och jag liksom tusentals andra har varit och tänt ljus vid våra käras gravplatser denna helg. Jag minns vem de var och vad de betydde för mig och som vanligt berättade jag vad som har hänt sedan sist och hur min livssituation ser ut. Jag berättade att tvillingarna fyller ett år och att det inte dröjer länge innan de ställer sig upp på egna ben och tultar iväg. Jag berättade att lillpigan blev allvarligt sjuk i veckan men att det vände till det bättre. Det fanns som inget annat alternativ än att allt skulle bli bra, älskade lilla barnbarn.

Jag berättade också hur svårt det är i livet just nu och att jag har bäddat in mina känslor i bomull för att orka. Att familje stödet från det hållet saknas totalt, det har ju aldrig funnits där om jag ska vara helt uppriktig. Jag vet att ni har sett och hört det men jag berättar det ändå, känns lite lättare när jag lägger ord på det. 

Poikkijärvi Kyrkogård intill Torneälven.

Endast den som lever och har levt med en svårt sjuk anhörig vet hur hela livet kastas omkull. Hur alla känslor far mellan hopp och förtvivlan för att ibland rinna ut till ingenting. Det är då jag stänger av och tillåter mig att sakna vårt liv innan sjukdomen. Nu lagar jag lunch och middag för en och äter ensam. Ibland vet jag inte hur jag ska kunna få i mig mat själv eftersom sjukdomen gör att han mår illa och spyr av matlukt. Det som ingen kan förstå innan de hamnar i samma livssituation. Det är så lätt att glömma bort att det finns någon intill som lever i denna vardag.

Det jag vet är att jag inte orkar helt ensam utan behöver stöd och avlastning. 

Tack till er som jag brukar gå ut och äta lunch med, tack till dig som bjuder hem mig på middag ibland för utan mat orkar jag ingenting. Tack till er som kommer då jag bjuder på mat och äter tillsammans med mig. Då får han vara med om han orkar och kan. När jag kommer hem från jobbet och ställer mig trött och hungrig vid spisen för att fixa till lunch då mår någon illa bakom mig och jag kan ingenting göra mer än att finnas intill. Så visst betyder ni mycket, ni som finns runt mig.

Livet är skört och varar inte för evigt så

ta hand om varandra och

var rädd om dig själv.

Tappar du bort dig själv

då har du tappat allt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Övre Vuolosjärvi   Det är ett tag sedan senaste inlägget och jag börjar detta med ett foto som jag tog för en vecka sedan när jag och min son åkte upp för att se till den lilla stugan med det stora hjärtat som jag kallar den. En liten stuga i...

Tredje advent, en vecka till julafton och två veckor kvar av året 2023.  Det har varit ett år som präglats av sorg efter min älskade livskamrat och själsvän. Jag vet att han bara vill mitt bästa och går vid min sida som stöd men det kan göra riktig...

Allahelgona helg. Jag har som många andra besökt kyrkogården idag för att tända ljus och mina tankar vandrade bakåt till minnet av mina kära som fick lämna oss alldeles för tidigt.   Jag undrar hur många steg jag har vandrat på kyrkogården denn...

Att lyssna till sin egen viskande vilja är inte alltid så lätt att möta även om den skriker högt. Du hör och du vet men kan inte komma den till mötes av olika anledningar. Det kan handla om ekonomiska förutsättningar, hälsa, att du är fast i ett nega...

Sommaren börjar gå mot höst men ännu har vi fina varma sommardagar och då är det skönt att bara sitta ner med en kopp kaffe på uteplatsen här hemma och lyssna till sommarpratarna, det ger mig avkoppling och får mina tankar och känslor att stilla sig....