Jag och mina bilder, Vad vill jag ha sagt med mina bilder ?

Egentligen ingenting mer än för mig själv. Jag fotar allt det vackra som finns i naturen, träd, blommor, mossa, svampar, vatten och is. Jag kan vara ute och promenera med hunden och plötsligt kommer jag på mig själv med att betrakta ett träd se hur vackert det är och hur fritt löven svajar i vinden, jag känner vinden nudda vid min kind och känner mig delaktig. Känner livet.

Högst uppe på talltoppen sitter en jorduggla som gjorde sitt bästa för att visa att vi störde, den dök ner mot hunden, Casper för att tydligöra sitt missnöje. Vi fortsatte vår väg och helt plötsligt så upptäcker vi att den flög in i en holk. Det fanns ägg/ungar att skydda. Jag känner en glädje över att få uppleva hur en liten modig jorduggla gjorde allt för att lura bort oss från sitt bo. Bra uggleförälder och tanken gick till alla de barnen som inte har en vuxen runt sig som skyddar och försvarar.

Jag går gärna nära det jag fotar och försöker se det som inte syns så väl.

Ett moget hjortron som vilar på ett kronblad och vid närmare titt så ser du de små stråna på bladen. Ett konstverk som fritt växer ute på myren.

Jag tittar ner i hinken och ser att en liten larv valde att följa med sitt bär, varsamt plockar jag ut den och lägger den på en liten växt intill. 

Vid ett annat tillfälle fångar jag två "skitflugor" på en tussilaga och tänker skämtsamt på fullaste allvar att det är just vad de två tycker om mig och min sambo som är ute och vandrar i deras hem.

Jag tycker att svampar är vackra att se på och goda att äta men har inte den kunskapen som behövs för att kunna plocka och tillaga mina svampar själv. En svampkurs är nog det som jag behöver hitta.

Rallarrosen eller mjölkört som den heter kan lysa upp den gråase vägen i det mörkaste samhället. En blomma som följde med rallarna hit upp och finns ända upp till kalfjället. Rosa vajar den i vinden och bjuder på sin skönhet.

Sedan på hösten förvandlas den till en röd/orange färgprakt ute i naturen.

Högt uppe i gruvberget i Kurravaara, en vattenfylld gammal koppargruva i all sin prakt. Lyssnar man noga så kan man höra träden skvallra om den hårda tidens tand när de forslade kopparmalmen med ren och akja ned för bergets sluttning, ner till smälthyttan i vuolosjokken.

Jag fotar inte norrsken men gärna träd, träd som bär upp snö fascinerar mig. Träden har stängt ner sitt klorofyll på vintern, de sover en stund, kan man nog säga men ändå bär de stora mängder snö. Praktfullt !

Helt utan löv mot den vita snön med vinterljuset runt sig. Så livfullt !

Håll inte tillbaka dig själv. du är allt du har.

 

pearl1

20 maj 2015 19:24

Hej...
Kikar in och tittar på dina fina foton...
Gillar oxo att fota o digitalen är med mig alltid...!!..LoL...
Du i norr o jag i söder..."Ska vi byta bilder"....LOL...(skämt) åsido...Ha dé...

http://Bloggplatsen

carina

20 maj 2015 19:47

Tack för titten och mina bilder är mitt jag så jag bytlånar gärna inte. Men har du en bra anledning till att använda mina bilder så kan det gå an. Men fråga först :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Övre Vuolosjärvi   Det är ett tag sedan senaste inlägget och jag börjar detta med ett foto som jag tog för en vecka sedan när jag och min son åkte upp för att se till den lilla stugan med det stora hjärtat som jag kallar den. En liten stuga i...

Tredje advent, en vecka till julafton och två veckor kvar av året 2023.  Det har varit ett år som präglats av sorg efter min älskade livskamrat och själsvän. Jag vet att han bara vill mitt bästa och går vid min sida som stöd men det kan göra riktig...

Allahelgona helg. Jag har som många andra besökt kyrkogården idag för att tända ljus och mina tankar vandrade bakåt till minnet av mina kära som fick lämna oss alldeles för tidigt.   Jag undrar hur många steg jag har vandrat på kyrkogården denn...

Att lyssna till sin egen viskande vilja är inte alltid så lätt att möta även om den skriker högt. Du hör och du vet men kan inte komma den till mötes av olika anledningar. Det kan handla om ekonomiska förutsättningar, hälsa, att du är fast i ett nega...

Sommaren börjar gå mot höst men ännu har vi fina varma sommardagar och då är det skönt att bara sitta ner med en kopp kaffe på uteplatsen här hemma och lyssna till sommarpratarna, det ger mig avkoppling och får mina tankar och känslor att stilla sig....