Idag hade jag bokat in ett besök hos min moster som bor på ett äldreboende. Varför jag behöver boka in besöket i förväg förstår de flesta idag men kort, så är det på grund av pandemin covid19. 

Jag har själv jobbat inom omsorgen förra året så att bära munskydd och visir är jag inte obekant med. Jag hade bestämt att klippa hennes hår som hon var i stort behov av men vi började med kaffe och fika, jag vek upp visiret en aning och drog ner munskyddet och höll mig på två meters avstånd. Moster på snart 89 år reagerade inte alls på detta utan pratade på som vanligt, glad över Niveaburken som jag hade köpt till henne, den platta blå klassiska Niveaburken som har funnits så länge som jag kan minnas. Något hon känner igen och Dove tvålar som doftar så som hon kommer ihåg.

Dags för klippning, vilket inte var helt lätt dels för att hon hade klippt sig själv under det rådande besöksförbudet och för att hon helt utan förvarning böjde sig fram för att borsta bort hår som föll ner i hennes famn. Det tog ca en och en halv timme att få till en hyfsad kort frisyr. Det var en fin en och en halvtimme, hon frågade om olika saker och ting som man gör när man sitter hos frisören, jag svarade på samma fråga flera gånger som om det var första gången hon ställde just den fråga. När minnet sviker så är det väldigt viktigt att vi inte sviker och låter den gamla känna sig dum och glömsk.

Min finaste moster njöt verkligen av stunden och när jag avslutade klippningen med att plocka några strån från hakan och överläppen med pincetten blundade hon och log. När jag sa att nu tror jag att vi är nöjd då sa hon: ´Nu kommer de se att jag är nyklippt och säga att jag är fin och så började hon sjunga. Där och då blev jag rörd, fick en klump i halsen när tårarna letade sig fram i ögonvrån på mig. Tänk så lite det behövs för att ge en guldkant till en gammal dam på 89 år, låta henne känna sig vacker och få uppleva känslan av att bryta vardagen, få håret fixat, rycka bort några skönhetshår och en Niveakräm att smörja kinderna med.

Naturligt åldras vackrast.

 

Inger

19 januari 2021 19:43

Guldstund för både dig och henne, det behövs inte så mycket ...

kram Inger

http://www.snartmormor.bloggagratis.se

 

skogsnuvan

21 januari 2021 10:59

Jag längtar till min faster som är på äldreboende. Hon fyller snart 93 och jag har inte träffat henne på ett helt år. Nu har hon fått coronan så jag vet inte om jag någonsin får träffa henne. Hon har fått stroke och kan inte prata i telefon. Så sorgligt. Gruvar mig för att bli gammal.

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

carina

21 januari 2021 12:06

Hej
Hoppas så innerligt att din faster blir bättre och lyckas besegra covid19 ❤

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Reumatiker Världen Det har varit en tuff helg, både fysiskt och känslomässigt. Jag har städat undan det sista ur mitt och Kjells liv, kändes det som. Jag plockade ihop det vi hade tagit upp till vårt lilla fritidshus som vi har i väglöst land, ...

Det andra året ! Jag förlorade min sambo i cancer för drygt två år sedan. Fem år och fem månaders kamp mot sjukdom, tiden, livet och att ta sig ut ur den mörkaste sorgen och tillbaka till livet. Jag kommer alltid bära med honom och vår tid i mitt h...

Potpurri av bilder      Gråväder och småkyligt men uppfriskande promenad runt Sandstensberget.          Förmiddagspromenad, klart och vackert ute. Isen hade lagt sig på den lilla myrsjön och en skridskoåkare hade också tagit sig ut,...

När den varma årstiden går över till den kalla årstiden.   När den varma årstiden går över till den kalla, när naturen sprakar i alla gyllene färger och luften är klar och frisk. Hösten den fantastiskt vackra årstiden; men det är nu som jag som o...

Den grannaste årstiden   Vi har kommit in i september och in i den grannaste årstiden då färgerna skiftar i rött, orange och gult. Luften är klar och frisk även om löven har fallit ner helt från vissa träd så ligger de som ett färggrant täcke som...