I natt jag drömde !

Jag hade en märklig dröm i natt som hänger kvar ännu i mig. Jag måste bara skriva ner den.

Dömmen börjar med att jag är utomhus med min yngsta son, han är ca 6-7 år. Vi ska sova ute på en garage uppfart alldelens utanför där min mamma bodde, mitt i stan. Jag är så glad över att vi har fått låna varsin kudde och filt och frågar min son om han ligger bra och säger sedan att jag är så trött och att det ska bli skönt att få sova. Jag tittar på underlaget och ser asfalt och säger men kära nån inte kan vi ligga på det här hårda, min kropp kommer att gå sönder, tänker jag.

Jag tar min son i handen och börjar gå ner längs Föreningsgatan, där mamma bodde, jag stänger min fleasjacka och känner då hur mitt nattlinne åker upp där bak, jag blir besvärad och går och drar ner den hela tiden. En bil med ett gäng grabbar kommer upp bakom oss och de hänger ut genom de öppna bilrutorna och visslar och skränar, min son tittar oroligt på dem och på mig. Jag vänder mig mot dem och säger argt och irriterat: - Men kör vidare då !! De stannar och en ganska stor person kliver ur och ställer sig framåtböjd och kräks. jag suckar och vi går vidare.

Längs efter gatan står det parkerade raggarbilar och flera människor som står utanför bilarna och spyr, de ler och är glada. Min son frågar vad de gör och jag säger att det är spygala nu i helgen. Jag tittar upp och ser ett idrottsgäng komma emot mig, de har svart/röda overaller och är kanske i tolv års åldern, de går hand i hand men en ledare längs fram. Jag tänker: - Vad ska de tro om oss Kirunabor !!

Vi står nu utanför det huset min moster bodde i när jag var liten, fast nu i drömmen bor min syster där och jag ska fråga om vi får sova där istället för ute på gatan. Just vid porten kommer en svart katt med yvig svans fram till oss, den är helt orädd och verkar snäll. Den tittar på mig och börjar räkna 19, 20, 21... en katt som kan prata. Jag tänker att jag måste titta på facebooks kattjour sida om någon letar sin katt. Jag öppnar porten och då tittar katten bedjande på mig och öppnar munnen lite och säger oj, oj oj... Herre gud tänker jag, jag måste nog ta hem den, undra om den kommer överens med hunden ?

   (lånad bild) 

Jag ringer på dörren och möts av en annan syster till mig som just är på väg därifrån. Jag frågar min syster som bor i lägenhetn (i min dröm) om vi får sova där, jag och min son får ett rum med en dubbelsäng att sova i men det är fruktansvärt lyhört, ljud av barnskrik och högt ljud från tv:n kommer genom väggarna. Min son ligger och vrider sig och kan inte sova, jag tar honom i handen och går ut i hallen där jag säger till min syster att vi ska gå. Min ex man kommer in i hallen, han ser ut som då vi var unga och levde ihop. Jag frågade om han såg katten och han sa: -Ja, jag frågade om han hörde att den kunde prata och han sa: -Ja, det kan den.

Jag frågar även om han såg, min syster som just gick och han sa: -Ja hon skulle hem och sova, hem till huset vid vattentornet som vi växte upp i. Jag tänker, bara hon nu inte tog min säng...fast det gör inget det finns ju så många sängar där. Vi öppnar dörren till farstun och just när vi ska gå så kommer det två små barn som ska följa med min syster ut som också ska gå av någon anledning, den ena i två års åldern håller hon i handen och den lilla på ca halv året ska själv gå ner för trappan. Jag vill stoppa den lilla men blir manad att inte göra det utan den ska själv krypa ner för trappan.

Jag öppnar entre dörren och möts av doften av sommarnatt och grönt gräs på väg hem.

Jag blir inte klok på den här drömmen som sitter kvar så hårt i mitt minne och sinne.

 

Ajva

28 januari 2016 12:36

Ja det var en dröm som heter Duga. Jag drömmer också så långa och ännu mer obegripliga drömmar varje natt. Nästan alltid kommer jag ihåg den också fast inte så länge, kul att du skrev ner den. Ajva

http://ajva.bloggplatsen.se

carina

28 januari 2016 13:06

Ja ibland så spelar våra drömmar oss ett spratt :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Reumatiker Världen Det har varit en tuff helg, både fysiskt och känslomässigt. Jag har städat undan det sista ur mitt och Kjells liv, kändes det som. Jag plockade ihop det vi hade tagit upp till vårt lilla fritidshus som vi har i väglöst land, ...

Det andra året ! Jag förlorade min sambo i cancer för drygt två år sedan. Fem år och fem månaders kamp mot sjukdom, tiden, livet och att ta sig ut ur den mörkaste sorgen och tillbaka till livet. Jag kommer alltid bära med honom och vår tid i mitt h...

Potpurri av bilder      Gråväder och småkyligt men uppfriskande promenad runt Sandstensberget.          Förmiddagspromenad, klart och vackert ute. Isen hade lagt sig på den lilla myrsjön och en skridskoåkare hade också tagit sig ut,...

När den varma årstiden går över till den kalla årstiden.   När den varma årstiden går över till den kalla, när naturen sprakar i alla gyllene färger och luften är klar och frisk. Hösten den fantastiskt vackra årstiden; men det är nu som jag som o...

Den grannaste årstiden   Vi har kommit in i september och in i den grannaste årstiden då färgerna skiftar i rött, orange och gult. Luften är klar och frisk även om löven har fallit ner helt från vissa träd så ligger de som ett färggrant täcke som...