Sommaren -22

Morgonkaffet på stugtrappan. Jag brukar säga att morgonkaffet smakar lite bättre ute på trappan och gör så även denna morgon. Det är skönt att vara ensam med sina tankar men ibland så är det skönt att kunna dela med sig av sina tankar. Till en vän som lyssnar eller till katten som sitter intill mig på trappan. Tankar på nuet och på det vi har framför oss. Jag vet att hjärtat rymmer alla känslor och att jag kommer att ta mig igenom detta också men när oron och tvivlet tar tag i mig då känner jag mig liten och sårbar, om det är något livet har lärt mig så är det bara att acceptera dessa känslor och låta dem komma. Låta alla känslor få finnas och att våga möta dem även om de river mig som en mara på insidan så känns det alltid lite bättre när alla känslor lugnar ner sig.

Jag lägger då mina händer över mitt hjärta 

känner värmen och tryggheten i mitt bröst.

Trots allt så står jag kvar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tidig morgon ! Jag vaknar tidigt och kan inte somna om så det är lika bra att kliva upp, jag tänder ljus och startar kaffebryggaren och tar fram Helande Orakelkort och får till mig kortet   - Jag är ett med det oändliga medvetandet.     Kor...

Hur blev det redan november ? Det är ingen fråga egentligen utan mer en förundran, en känsla av häpnad över att en vår och sommar kan gå så fort. Vi har haft en blöt och varm höst med endast ett fåtal fina klara höstdagar som vi är vana vid att ha ...

Sommaren kom med värme och kärlek Jag har inte öppnat min blogg sedan i mars men nu gör jag ett inlägg efter en livfull och varm sommar. Den första snön har lagt sig här i Kiruna efter en blöt och varm höst, hoppas att vi får en bra vinter med lago...

  Reumatiker Världen Det har varit en tuff helg, både fysiskt och känslomässigt. Jag har städat undan det sista ur mitt och Kjells liv, kändes det som. Jag plockade ihop det vi hade tagit upp till vårt lilla fritidshus som vi har i väglöst land, ...

Det andra året ! Jag förlorade min sambo i cancer för drygt två år sedan. Fem år och fem månaders kamp mot sjukdom, tiden, livet och att ta sig ut ur den mörkaste sorgen och tillbaka till livet. Jag kommer alltid bära med honom och vår tid i mitt h...