2021 

   1:a januari, på något vis kändes det rätt och bra att släppa iväg nyårslyktorna den första dagen på det nya året. Det var klart, vindstilla och tyst ute vid stugan så när vi tände och släppte iväg lyktorna sa vi inte många ord till varandra utan stannade upp i stunden och såg på när de vackert seglade iväg uppåt och bort.

Ett väldigt bra sätt att börja det nya året på om du frågar mig och frågar du min sambo så håller han med om det. Vi blickar framåt.

Jag har tidigare i bloggen skrivit om att han har en cancer sjukdom, att få en diagnos som kan betyda det värsta har verkligen fått oss att ta hand om oss och vårt liv att våga leva livet fullt ut har fått en helt annan betydelse än innan.

Trots allt så är vårt jordeliv kort om man ser på hur långt tillbaka vi kan läsa i historieböckerna, lite krasst kanske, men vad jag menar är att ingen av oss vet när det är dags att gå över, så lev ditt liv fullt ut och gör dig lycklig.

Jag lyssnade på Kristin Kaspersen som intervjuades på tv 4 nyhetsmorgon idag. Hon pratade bland annat sin nya bok: Vägen till att leda mig själv - via stigar, berg och snår.

" I den här boken utforskar hon det spännande sambandet mellan tanke och kropp, och hur vi genom att leda oss själva kan bli bättre på att ta ansvar i allt som händer, på jobbet, i relationer, ja, i hela livet. Kristin berättar på ett personligt sätt om hur hon hade självförtroende, men saknade självkänsla. Och hur hon byggde upp självkänslan och förändrade sitt liv. ”Jag börjar, det börjar med mig, och jag tar fullt ansvar för det.”

”Mitt liv är mitt ansvar. Det här är tankar, verktyg och kunskap som hjälpt mig. Kanske väcker jag nyfikenhet hos dig om vad du vill göra för att må ännu bättre.” – Kristin Kaspersen

En bok som jag kommer att köpa.

Vintermånad i Kiruna
 

En bild som jag tog på en promenad, en dag under årets första vecka, får avrunda mitt första inlägg 2021.

Prova att se vad som händer om

du vågar släppa och känna tillit

Lita på dig

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Reumatiker Världen Det har varit en tuff helg, både fysiskt och känslomässigt. Jag har städat undan det sista ur mitt och Kjells liv, kändes det som. Jag plockade ihop det vi hade tagit upp till vårt lilla fritidshus som vi har i väglöst land, ...

Det andra året ! Jag förlorade min sambo i cancer för drygt två år sedan. Fem år och fem månaders kamp mot sjukdom, tiden, livet och att ta sig ut ur den mörkaste sorgen och tillbaka till livet. Jag kommer alltid bära med honom och vår tid i mitt h...

Potpurri av bilder      Gråväder och småkyligt men uppfriskande promenad runt Sandstensberget.          Förmiddagspromenad, klart och vackert ute. Isen hade lagt sig på den lilla myrsjön och en skridskoåkare hade också tagit sig ut,...

När den varma årstiden går över till den kalla årstiden.   När den varma årstiden går över till den kalla, när naturen sprakar i alla gyllene färger och luften är klar och frisk. Hösten den fantastiskt vackra årstiden; men det är nu som jag som o...

Den grannaste årstiden   Vi har kommit in i september och in i den grannaste årstiden då färgerna skiftar i rött, orange och gult. Luften är klar och frisk även om löven har fallit ner helt från vissa träd så ligger de som ett färggrant täcke som...