Flisan

Flisan blev 6 månader i lördags.

Det är inte lika mycket bus i henne som för en - två månader sedan men hon har svårt att låta bli blommorna. Det händer nästan aldrig att någon åker i golvet men hon biter gärna i dem trots att hon har eget kattgräs så är mina blommor bäst. Igår märkte jag att hon helst ville vara för sig själv och på kvällen började hon småhulka och visade på att behöva kräkas men det kom inget upp men visade tydligt att hon mådde lite illa.

Det som stod nytt på bordet var en bukett tulpaner så jag googlade på tulpaner och fann att de är väldigt giftiga för katter. Jag såg tydliga små bett på bladen och på blommorna, stackars liten, matte har ställt fram något som förgiftar henne. Tulpanerna åkte i soporna och idag mår Flisan bra igen. Saken är den att det inte är första tulpanbuketten vi har haft hemma sedan Flisan flyttat in utan den tredje men hon visade ingen symptom tidigare, kanske hon inte tuggade på de, jag vet inte mer än att vi inte ska köpa hem tulpaner så länge som hon tuggar på blommor.

>>Många katter tycker om att tugga på gräs, men vissa katter vill även tugga på andra växter. En del av våra krukväxter är giftiga för katter, och även om det är ganska ovanligt att katter blir förgiftade av växter, kan det vara bra att känna till vilka växter som är ofarliga för katten att tugga på.

Blodmåne

Igår kväll ställde jag väckarklockan på 06:00 för att gå ut och titta på blodmånen och försöka få ett bra foto. Jag tog en runda men såg ingen måne,mest troligt låg den för lågt för att synas där jag var. Jag startade motorvärmaren och gick in för att ladda kaffebryggaren, lite kaffe innan jag åker ut med bilen för att få en skymt av denna omtalade måne.

Klockan hann bli närmare 07:00 innan jag kom iväg för NSD hann komma och jag satte mig ner med den och en kopp nybrygg morgonkaffe. På det viset fick jag en skön morgonstund innan jag tog på ytterkläderna och for ut på jakt efter blodmånen och fann detta.

Ingen blodmåne i Kiruna klockan 07:20 men en vacker och skön morgon fick jag.

Leta inte fördjupt

det vackra finns oftast närmare än du förstår. 

Tankar

Tankar; Jag tog en promenad idag på förmiddagen genom Järnvägsparken som ligger centralt i Kiruna. Jag tankar på med energi och tankarna går till den kommande stadsflytten, då när allt detta är förvandlat till en gruvstadspark. Längst fram på fotot går malmtåget mot Narvik, malmen som föder Kiruna men kräver att staden skall flytta på sig, lite ovisst om hur länge gruvbrytningen kan fortgå så det låter jag vara osagt.

Berlinmuren kallas det gula huset, bakom står Spottkoppen och Snusdosan, balkongerna är byggd med inspiration från gruvhissarna.Tre fastigheter som utgör stadskärnan i centrum vid kupoltorget, alla tre skall rivas och visst känns det sorgligt på något vis men oundvikligt. 

En stad skall flyttas och vi får flyta med i processen. 

Jag la undan de tankarna ganska omgående och tänkte på filmen om Dagny  som visades igår, en kvinna att inspireras av. Hon fyller 106 år och väljer att se livet nyfiket och villig att lära sig något nytt. "När man lägger av så är det kört" säger hon bland mycket annat klokt. 

Dagny sa att när ledsamheter letar sig in i tankarna så ska man försöka jaga bort de och jag kan bara hålla med henne, varför skall man låta ledsamheter förstöra dagen. Då är det bättre att få bort de tankarna och göra något roligt istället, något man blir glad av. Något att sträva efter fast det kanske tar ett helt liv till att nå dit.

Jag tror inte att jag kommer att få ett lika långt liv som hon men jag vill ge mig själv chansen att må så gott som det bara går av de dagar jag har kvar.

  Ett bra sätt att koppla av och bort är att läsa en bra bok, det tycker jag i varje fall och just nu håller jag på att läsa Anna Kurus debutroman, Den första frosten, Lättläst och rogivande. Den var lätt att komma in i och jag har fått en bild av personerna och miljön som utspelar sig här i Kiruna och fjällvärlden. Spännande fortsättning.

Om jag sätter mig ner dör jag  ~ Dagny Carlsson

Kiruna gruvan påminner om en strandad val

Det har gått ett halvår sedan sista inlägget den 1 juli. Sommaren gick till höst som gick över till vinter och nu går vi in mot 2019, imorgon är det ett nytt år med nya förhoppningar och förväntningar, många inger löften inför det nya året. Jag ger inte löften med tänker att jag ska bli bättre på att sortera glas, metall, batterier och glödlampor, vilket jag redan är bra på men men man kan alltid göra mer.

Bättre på att bara vara i situationer, att acceptera utan att föreställa mig eller förvänta mig något. Se det fina och ta emot det som ges.

Om man har varit där nere där ingen vill vara och vänt tillbaka, då blir man starkare, mer ödmjuk och en lite bättre människa än den som har haft förmånen att aldrig behövt hamna där nere.

Sven Melander, sa något som fastnade i mig, något jag tror på; Det finns en särskild gen som gör att vissa kan ta sig tillbaka därifrån ingen vill vara och bli starkare av det.

Flisan

En liten kattfröken har flyttat in till oss och med det avrundar jag 2018 års blogginlägg.

"Gå inte framför mig

ty jag följer dig kanske inte.

Gå inte bakom mig,

ty jag leder dig kanske inte.

Gå vid min sida och var bara min vän".

1 juli 

Jag fick tag på en trädgårdsväderkvarn för en hundring på en säljsida på facebook. 

  den är gammal och behövde lite kärlek och omtanke.

Det tar några dagar att måla en liten kvarn. 

  jag började med att slipa taket och målade det blått. Två varv och sedan så lackade jag taket för att det ska stå mot regn och vind.

  vingen var mest petig att både slipa och måla. Pilligt att komma åt med sandpapper och sedan så ville färgen rinna under kvarnbladen. Men efter tre varv så tycker jag att den blev helt ok.

 själva kvarnhuset var absolut roligast att måla, ett litet hus i miniatyr. 

Resultatet

Det tog mig fyra dagar att renovera kvarnen. En kär syssla som ger mig lugn och då jag bearbetar och sorterar tankar. Sedan så är det en fröjd att se resultatet, känner mig både glad och nöjd.

Det finns en dag efter imorgon 

Rabarberdricka

4 liter vatten

2 kg rabarber

6 msk citronsyra

12 dl socker

2 citroner

Skölj och skiva rabarberna

Blanda socker och citronsyra

Skiva citronerna

Varva rabarber, sockerblandning och citroner i ett plastkärl eller rostfri bunke. 

Aldrig i ett aluminiumkärl. Rabarber bör ej tillagas i aluminiumkärl, då oxalsyran frigör aluminium. Visserligen blir kastrullen skinande ren, men man bör avstå från att äta det som tillagats. (receptguiden)

Häll över kokande vatten och Låt Stå i 1 1/2 dygn

Sila bort frukten

Jag blandar ut 2 krm natriumbensoat i lite saft som jag sedan rör ut i hela mängden

Häll över på rena flaskor

Jag föredrar rosenrabarber, tycker att den inte är så syrlig och sedan fantastisk vacker i sin röda färg.

Om man lyfter blicken

ser man inga gränser

Sommarväder

Idag har vi haft riktigt fint sommarväder, jag började dagen med en kaffe ute på altan och efter det vattnade jag växthuset. Livskvalitet i mina mått mätt. Jag är på rätt plats på jorden och känner mig nöjd.

Att kunna gå ut i morgonrock utan att känna sig oklädd, det är en skön fri känsla. Inga grannar som ser eller som bryr sig, livet på landet är lite enklare än inne i stan.

Det är dagar som idag som man samlar energi av solens strålar. Vi for ner till älven, fixade lite med båtmotorn och Casper var snabbt i vattnet, svalkade skönt i värmen.

Jag satt där på en sten och mindes, tänkte på hur jag en gång badade och lekte i älven som barn, hur vi byggde en flotte som vi ankrade och dök ifrån. Kan väl säga att jag lärde mig simma i Torneälven och älskar verkligen att simma och bara sitta och lyssna till ljudet av vågor som slår mot stranden. Se hur solen speglar sig mot vattenytan. Det är något alldeles särskilt med vatten likväl om det handlar om sjö, älv eller hav.

Fast att sitta på en strand och titta på solnedgången vid medelhavet är oslagbart. Jag erkänner också att jag hellre badar i medelhavet än i älven, kan bero på åldern...

Tillbaka till mina minnen: Jag satt där på stenen och tittade in mot viken där mina barn badade, jag såg in i minnet hur de hoppade från flytbryggan som då fanns där. Jag såg hur de lekte på den lilla ön som bildades på andra sidan av viken. Det är något alldeles särskilt med sommar och vatten.

 Vi har även haft besök av hundvalp, min dotter kom ner med deras nya familjemedlem, en liten Maja. En pigg och glad liten hundflicka, idag var Casper inte lika avigt inställd till henne utan tycker nog att hon inte är så tokig ändå, till och med söt: sa han när de åkte hem.

Man får ingen trädgård

om man bara sitter i skuggan

och säger att allt är underbart

Havremjölk

Jag har gjort egen havremjölk efter att jag blev inspirerad av en vän som hade gjort det.

3 dl havregryn, jag valde glutenfri

1 L vatten

2 msk kokosolja eller rapsolja

1 tsk agavesirap eller honung

0,5 tsk salt

Silduk med ställning (rekommenderas)

Tratt om det behövs

Förslag på smaksättning

0,5 tsk vaniljsocker

0,5 tsk kanel

0,5 tsk kardemumma

Lägg havregryn, vatten, salt, honung och olja i en mixer. Använder du fast kokosolja så värm den lite så den blir flytande..

Mixa i hög hastighet i några minuter

Sila och ev. smaksätt

Häll över på en ren glasflaska

Förvara i kylskåp, hållbarhet 3-4 dagar.

Resterna som blir kvar i silduken kan du använda i gröten, i ett brödbak eller i köttbullssmeten.

Varsågod och hoppas att fler blir inspirerad till att göra egen havremjölk.

Det är aldrig försent att lära sig något nytt med tanke på vad havremjölken kostar att köpa så är detta ett riktigt billigt alternativ och godare än köpemjölken. Sedan så är det skoj med egen smaksättning efter tycke och smak.

Tankarna gick bakåt i tiden när jag gjorde mjölken, jag tänkte på hur billigt och hur varierande god jag hade kunnat göra denna havremjölk till min son som inte alls kunde  dricka mjölk när han var liten. Jag gjorde varm choklad till honom på havremjölk, gjorde pannkaka på havremjölk, bakade på havremjölk..... listan kan bli lång.

Gör mig stark i mitt starka

Gör mig fri i min frihet