Artros

Jag har deltagit i artros-skola genom sjukgymnastiken i samarbete med Reumatikerförbundet och det rekommenderar jag alla med sjukdomen artros att gå om ni får tillfälle.

Jag har generell artros eftersom jag har flera leder som är angripna, de mest vanliga är: Knäled, höftled och fingerled och jag har artros i båda knäleder, rygg, axel och fingerled särskilt hårt i tummarna. 

Artros är en sjukdom som är mycket vanlig fick vi lära oss som drabbar hela leden men framförallt ledbrosket, som blir tunt och skört. Det kan bero på att ett friskt brosk utsätts för stor belastning eller att brosket är sjukt av någon anledning och inte tål normal belastning. Artros har tidigare beskrivits som förslitning vilket är ett missvisande begrepp eftersom brosket behöver belastas och också kan nybildas, därför är det så viktigt att träna för att när brosket belastas och avlastas som vid promenader får det näring genom ledvätskan som pumpas ut och in. Dessutom stimuleras nybildningen av av brosk, vilken förbättrar dess hållfasthet, det blir helt enkelt bättre kvalitet.

Jag fick även veta att den trötthet som jag kan uppleva har ett namn, Fatigu en trötthet som inte går att sova bort och som kommer av en långvarig smärta. Den bästa lindringen mot denna trötthet är att göra det som ger bra livskvalitet, alltså det som gör dig glad.

Varför får man artros

Det är inte helt  klarlagt men det finns kända riskfaktorer

Ålder: Förekommer redan i 30 års åldern men ökar kraftigt efter 50 års åldern för att brosket som är en levande vävnad också åldras och är inte lika starkt som i unga år.

Kön:

Något fler kvinnor än män drabbas, kvinnor får oftast artros i knä och fingerleder medan män får i höftleden.

Ärftlighet:

Artros i släkten så ökar risken, då man kan ärva ett känsligt ledbrosk.

Hur ska man minska ohälsa ? 

Genom fysisk aktivitet, endorfinet frisätts som är kroppens egna morfin och lyckopiller. Frisättning av endorfiner leder till minskad smärta och ökar välbefinnandet. Det fungerar på samma sätt som då man gnider sig på huden efter man slagit sig. Hjärnan blir då upptagen med att ta emot impulser från led- och muskelnerver istället för impulser från smärtnerverna och upplevelsen av smärtan minskar.

Fysisk aktivitet är allt vi gör från då vi vaknar, går upp, klär på oss, borstar tänderna...

Träning är då vi utövar fysisk aktivitet i syfte att förbättra vår styrka och minska vår ohälsa.

Träning med kontroll och kvalitet

- 30 minuter om dagen

- de flesta dagar i veckan

- måttlig intensitet = ökad puls i ett prat tempo men inte i den takt då hunden kan stanna och pissa på varje snöklimp eller stolpe om det handlar om promenader.

Det är inte farligt att träna fast det gör ont utan det gör mer nytta än att försöka undvika smärta. Träning får göra ont till en viss gräns och det onda ska släppa efter 24 timmar och gör det inte det så ska man fundera på hur kan jag göra annorlunda, minska vikter eller korta ner promenaden men inte sluta för det leder bara till mer ohälsa.

Jag känner mig nöjd med all den kunskapen jag fick under de två tillfällena utbildningen var och har fått en större insikt till varför jag ibland har lust att krypa in under en sten och vänta tills det går över för även artros går i skov med bättre och sämre dagar.

Det jag ska ta reda på mer är hur spondylartrit och artros påverkar varandra i min kropp, frågan lämnades över till min egen sjukgymnast som skall ta reda på de svaren åt mig.

Ett utdrag ur:Fou-Spenshult 

Vilka symtom kännetecknar Spondylartrit?

Sjukdomen uppträder vanligtvis med tecken på en inflammatoriska ryggsmärta och startar tidigt i livet, hos personer som är yngre än 45 år. Sjukdomen kan delas in i två varianter; ”axiell SpA” med besvär i huvudsak från ryggskelettet och ”perifer SpA” med besvär framförallt i och kring övriga leder. Smygande debut av lågt sittande ryggsmärta, störd nattsömn och morgonstelhet kännetecknar den axiella SpA-sjukdomen. Symtomen lindras av rörelse medan stillasittande oftast förstärker besvären. Andra vanliga besvär är smärtor från rygg och nacke med omkringliggande mjukdelar, ledsmärtor, besvär från muskelfästen runt leder, trötthet, ögoninflammation, hudsjukdomen psoriasis, inflammation i tarmen, vilket är besvär som kan förekomma i olika utsträckning och i varierad grad. Underdiagnosen PsA kan ge besvär både från ryggen, men ger först och främst besvär från andra leder i kroppen. Oftast är färre leder engagerade jämfört med t ex besvären vid klassisk ledgångsreumatism (RA).

I vissa fall leder sjukdomen till bestående förändringar på ryggskelettet i form av sammanväxningar av kotorna. Speciellt gäller detta patienter med AS, där sådana förändringar är en del av sjukdomsdefinitionen. Det finns också stöd i litteraturen för att personer med SpA har en ökad risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom samt upplever besvär med ångest och depression i större utsträckning än befolkningen i stort.

Det finns dagar som är mer besvärliga än andra men jag har en grundtro i mig själv och en vilja till att alltid tro på livet och glädjen, vill man så kan man.