Copyright carinaelisabetjohansson.bloggplatsen.se

Kurravaara !

Kurravaara återkommer i min blogg just för att det är en kär plats i mitt hjärta.

Vi har haft riktigt varmt denna vecka uppemot + 25 grader och då passar vi på att vara ute så mycket det bara går och då inbjuds det även till ett dopp i älven.

Casper tittar, Casper tänker: Vad tar hon sig till ! Inte tror hon att jag skall hoppa i !

I går ber min vän om hjälp med att få målade bilder i olika former och färger som hon skall använda i sin utbildning.

     Jag plockar fram färg och papper och känslan av glädje och gemenskap uppstår genast när vi sitter där vid köksbordet med olika färger och penslar mellan oss.

Hon vill även veta vilken tid på dygnet vi är född och min dotters födelsetid är det inget problem med, men jag kan inte komma ihåg när jag är född och jag kan inte komma ihåg var mitt födelsekort ligger. Jag vet att jag har den någonstands men inte var.

En tår kommer upp när tanken på att jag inte kan ringa och fråga mamma. Hon hade varit 73 år nu och pappa 75 år, tänk att det redan har gått tio år sedan de gick bort. Jag kan inte acceptera sättet de tog henne ifrån oss, det går bara inte. Tro inte att jag bär på en bitterhet för det gör jag inte utan jag bär med hennes bortgång i en mjuk bädd i mitt hjärta. Pappa klarade inte alls av detta utan hans hjärta brast och han gick över till henne.

Tankar, oro och stolthet denna söndagmorgon.

Det är oundvikligt att känna oro inför den kommande operationen.

   Jag kan få räkna med att det tar flera månader, upp till ett år innan ett slutresultat kan nås för att nerverna kan återta sin funktion. Avgörandet för slutresultatet är hur väl nervvävnaden läker efter att trycket på dem avlägsnats.

Jag försöker förbereda mig så gott det går både fysiskt och mentalt, jag håller igång så mycket jag bara kan och jag plockar bort det och de som stör och bara gör mig ledsen och besviken.

Jag känner mig oerhört stolt över mina barn och särskilt mycket just nu för flickan som har fått kämpat oerhört hårt för att nå dit hon nu är på väg. Jag tycker att det är så tråkigt att jag inte kan hjälpa henne igång i den nya kommunen som hon skall bo i nu under några år. Men jag har lovat att jag kommer så fort jag kan och då stannar jag i en hel vecka   Eller !

När vi går mot höst kan vi blicka klarare mot himmel och horisont mellan kala grenar.